Aleris Gynekologi

PMS och PMDS

PMS och PMDS är cykliska tillstånd kopplade till menstruationscykeln och påverkar både kropp och psyke. För många handlar det om måttliga besvär som går över efter några dagar, men för vissa kan symtomen vara så intensiva att de påverkar arbetsliv, relationer och det dagliga välmåendet.

För att besvären ska räknas som premenstruella syndrom behöver de återkomma i samband med menstruationscykeln, börja några dagar efter ägglossning, avta senast tre till fyra dagar efter mensens start och inte återkomma förrän tidigast omkring dag 13 i cykeln.

Det finns behandling av PMS och PMDS som kan lindra och i vissa fall helt ta bort symtomen. På Aleris erbjuder vi stöd och medicinsk hjälp för att du ska kunna må så bra som möjligt – varje dag i månaden.

Vad är PMS?

PMS (premenstruellt syndrom) är ett samlingsnamn för olika fysiska och psykiska symtom som återkommer i samband med menstruationscykeln, oftast under lutealfasen, det vill säga de 1–2 veckorna före menstruationen. Besvären beror på hormonella förändringar i kroppen, särskilt variationer i nivåerna av östrogen och progesteron.

PMS förekommer i varierande grad hos en majoritet av personer som menstruerar. Vissa har knappt märkbara symtom, medan andra kan uppleva att de påverkas både känslomässigt och fysiskt varje månad. Symtomen brukar klinga av när menstruationen börjar eller inom några dagar därefter.

PMS är inte en sjukdom i sig, men kan vara plågsam och påverka livskvaliteten under en betydande del av livet. Därför kan det vara värdefullt att söka stöd och behandling, särskilt om egenvård inte ger tillräcklig lindring.

Vad är PMDS?

PMDS (premenstruellt dysforiskt syndrom) är en allvarligare form av PMS, där de psykiska symtomen är så starka att de kan likna depression eller ångestsyndrom. Till skillnad från PMS är PMDS en diagnostiserbar psykiatrisk störning enligt kriterier från DSM-5, den internationella klassifikationen av psykiska tillstånd.

Symtomen vid PMDS är ofta psykiskt belastande i sådan grad att de påverkar arbete, relationer och vardagsfunktion. Många beskriver en känsla av att förlora kontrollen över sina känslor. Det är vanligt att symtomen kommer i samma fas varje månad och försvinner när menstruationen börjar, vilket särskiljer PMDS från andra psykiska tillstånd.

Orsaken till PMDS är inte fullt klarlagd, men forskningen pekar på att vissa är genetiskt känsliga för kroppens egna könshormoner, särskilt under den hormonella omställningen i lutealfasen.

Symtom

Symtom vid PMS och PMDS varierar i typ och intensitet, men följer ofta ett återkommande mönster kopplat till menstruationscykeln.

PMS-symtom

De symtom som kan uppstå vid PMS är ofta en kombination av fysiska och känslomässiga besvär.

Vanliga exempel på symtom vid PMS:

  • Ömma eller svullna bröst
  • Värk i nedre delen av magen eller ryggen
  • Huvudvärk eller migrän
  • Trötthet eller sömnsvårigheter
  • Ökad hunger eller sug efter vissa livsmedel
  • Humörsvängningar
  • Lättretlighet eller ilska
  • Känsla av nedstämdhet
  • Minskad koncentrationsförmåga
  • Känsla av att vara överväldigad eller ledsen utan tydlig orsak

Symtomen varierar från person till person och kan förändras över tid.

PMDS-symtom

PMDS kännetecknas framför allt av psykiska symtom. För att uppfylla kriterierna för PMDS ska minst fem symtom förekomma, varav ett ska vara av allvarligare känslomässig karaktär.

Vanliga symtom vid PMDS:

  • Påtaglig nedstämdhet, hopplöshet eller självkritik
  • Stark ångest, oro eller inre spänning
  • Uttalad irritabilitet eller aggressivitet
  • Plötsliga humörförändringar eller gråtanfall
  • Minskad motivation eller intresse för vanliga aktiviteter
  • Svårigheter att koncentrera sig
  • Uttalad trötthet eller energibrist
  • Sömnstörningar (sömnlöshet eller ökat sömnbehov)
  • Känsla av att tappa kontrollen
  • Fysiska symtom liknande de vid PMS

För vissa är PMDS så belastande att det påverkar den psykiska hälsan även under andra delar av cykeln, genom oro för nästa period med symtom.

Behandling

Hur man behandlar PMS och PMDS beror på symtomens svårighetsgrad och hur mycket de påverkar en livet. Ofta kombineras flera insatser för bästa effekt.

Egenvård

Egenvård spelar en viktig roll, särskilt för att lindra symtom vid mild till måttlig PMS, men även som komplement vid PMDS.

Förslag på egenvård:

  • Regelbunden fysisk aktivitet, gärna flera gånger i veckan.
  • Begränsad alkoholkonsumtion och rökstopp.
  • Sömnvanor som ger tillräcklig vila och återhämtning.
  • Näringsrik och balanserad kost med fokus på att få i sig fullkorn, grönsaker och protein.
  • Stresshantering genom exempelvis mindfulness, avslappning eller samtalsstöd.
  • Dagbok över symtom för att identifiera mönster och underlätta utvärdering av vilka förändringar som lindrar symtomen.

Att förstå sin cykel och hur symtomen varierar kan ge en känsla av kontroll och dessutom underlätta i kontakten med vården.

Behandling av PMS

För många kan en kombination av livsstilsförändringar, kost och motion räcka för att lindra besvären av PMS. Om egenvård inte ger tillräcklig effekt kan följande behandlingsalternativ övervägas:

  • Hormonell behandling med p-piller eller hormonspiral som påverkar ägglossningen och stabiliserar hormonnivåerna.
  • SSRI (antidepressiv medicin) som tas antingen dagligen eller under lutealfasen för att lindra humörsvängningar.
  • Smärtstillande läkemedel vid fysiska symtom som huvudvärk och buksmärta.

Behandling av PMDS

Vid PMDS rekommenderas i första hand behandling med SSRI, eftersom de har visat god effekt på de psykiska symtomen. Både kontinuerlig och cyklisk behandling är möjlig.

Andra alternativ:

  • Hormonell behandling som undertrycker ägglossningen (t.ex. GnRH-analoger som ger en effekt som liknar ett tillfälligt konstgjort klimakterium).
  • P-piller med kontinuerligt intag (utan uppehåll).
  • Samtalsterapi eller kognitiv beteendeterapi (KBT) för att hantera återkommande symtom och känslomässiga reaktioner.
  • I svåra fall kan kirurgisk behandling (borttagning av äggstockar) vara en sista utväg, men det är mycket ovanligt och föregås av noggrann utredning.

När ska jag söka vård?

Om du upplever att symtomen före mens påverkar din vardag, arbetsförmåga eller relationer bör du söka hjälp. Det gäller särskilt om:

  • Du upplever nedstämdhet eller ångest som återkommer varje månad.
  • Du får svårt att hantera vardagliga krav.
  • Du känner att du inte är dig själv under vissa delar av cykeln.
  • Du har provat egenvård men inte får tillräcklig lindring.

Hos Aleris finns specialistläkare och psykologer med erfarenhet av hormonrelaterade besvär. Vi erbjuder medicinsk utredning och individanpassad behandling för dig som vill må bättre.

Boka tid hos en gynekolog

Om du har besvär som påverkar din vardag finns hjälp att få. På Aleris kan du boka tid hos en gynekolog med erfarenhet av hormonrelaterade symtom. Vi erbjuder utredning, rådgivning och behandling som anpassas efter dina behov.