Det som händer då är att blodet rinner tillbaka och trycket ökar i blodkärlen. Det gör att blodådrorna utvidgas och blir mer synliga.
Forskningen visar att åderbråck till stor del är ärftligt. Andra faktorer som har visat sig påverka är obalans i kvinnligt könshormon, försämrad blodcirkulation, åldrande och livsstilsfaktorer som brist på motion och övervikt.
Cirka 30 % av alla personer i Sverige drabbas vid något tillfälle i livet. Åderbråck syns ofta tydligt på huden, men du kan också ha djupare åderbråck som inte syns.
Åderbråck är inte bara ett kosmetiskt problem, utan kan också orsaka fysiska besvär och indikera cirkulationsproblem. Det är viktigt att vara uppmärksam på symtomen för att kunna upptäcka och behandla dem i tid.
Symtomen kan variera från inga alls till flera allvarligare tillstånd:
Regelbunden motion, såsom promenader, simning och cykling kan förbättra blodcirkulationen i benen och stärka venklaffarna. Att bära kompressionsstrumpor hjälper till att öka cirkulationen och minska svullnaden. Övervikt kan öka trycket på venerna och förvärra symtomen på åderbråck.
Vid en konsultation kontrolleras venerna i benen med ultraljud, varefter kirurgen bestämmer vilken behandling som är aktuell och ger det bästa resultatet för dig. Konsultationen tar vanligtvis ca 20 minuter. Efter diagnosen kommer vi att förse dig med en detaljerad behandlingsplan.
Det finns olika behandlingar för att ta bort och operera åderbråck, här följer en förklaring om respektive behandling.
Tänk på att du bör duscha samma dag som din behandling äger rum och undvik att smörja in benen med kräm/bodylotion. Bär lösa byxor och bekväma skor för att få plats med eventuellt bandage.
Endevenös behandling går ut på att föra in en tunn fiber i den sjuka venen genom en nål, som värms upp av antingen radiovågor (RF) eller laser (EVLA). Det behandlade kärlet drar ihop sig och återbildas efter några veckor. Behandlingen sker under lokalbedövning som läggs i huden och runt den aktuella venen.
Det säkerställer god kontakt mellan fiber och ven samtidigt som du inte känner något av själva behandlingen. Det är bara huden som är bedövad, varför du kommer att kunna stå och gå som vanligt efter behandlingen.
Själva behandlingen gör inte ont. Du kan känna obehag och sveda när bedövningen läggs. Efter operationen kommer det att uppstå svullnader och blåmärken men de försvinner efter en tid.
Flebektomi, också känd som virknålsteknik, innebär att mycket små hål på 3–5 mm görs i huden under lokalbedövning, motsvarande de synliga åderbråcken på benet. Genom hålen fiskas den aktuella venen ut med en liten kirurgisk virknål. På så sätt avlägsnas det mekaniskt.
Hålet i huden stängs med ett stygn. Ärrbildningen är liten. Flebektomi utförs ofta i kombination med och som ett komplement till EVLA, men kan även utföras ensam.
Vid sklerosering injiceras ett medel direkt i åderbråcket. Det skleroserande medlet kan ges rent eller i form av skum och får venen att skrumpna ihop.
Tunnare kärl, mindre än 2 mm i diameter, kan injektionsbehandlas med ett ämne som orsakar en lokal inflammation i kärlväggen. Detta leder till att kärlväggarna klibbar ihop och kärlet stängs av och ”försvinner”. Oftast måste man injektionsbehandla mer än en gång. Det bör gå några veckor eller månader mellan varje behandling.
Hur många behandlingar som krävs, beror på hur stora kärlen är och hur många tillförande grenar det finns. På två injektionsbehandlingar kommer man oftast långt, men det kan bli aktuellt med fler. Den mängd injektionsvätska man kan använda vid varje tillfälle är begränsad.
Behandlingen är en ”underhållsbehandling” som kan behöva upprepas när det har bildats nya, missprydande kärl. Du får inte vara gravid, amma eller ha någon allvarlig sjukdom. Stå helst medan du väntar på behandlingen, så att kärlen fyller på sig. Injektionerna ges medan du står upp och utan föregående bedövning, det är inte smärtsamt.
Efter avslutad behandling vill vi att du vilar hos oss med benet högt en halvtimma – allergiska reaktioner är ovanliga men kan förekomma.
Kärlet blir först rött. Efter en tid blir det blått. Efter ca 3 veckor börjar det sakta försvinna. På platsen för injektionen kan det uppkomma en pigmentering i huden som normalt bleks och långsamt försvinner.
I enstaka fall kan det bli ett litet sår vid injektionsstället, som i så fall behandlas som ett vanligt sår. I något enstaka fall kan det uppkomma en ytlig blodpropp som växer uppåt mot låret. I så fall krävs ett enkelt, kirurgiskt ingrepp i lokalbedövning.
Vi rekommenderar att du inte kör bil själv efter behandlingen. Om du får ett bandage över hela benet blir du mindre rörlig, du kan också ha fått smärtstillande och/eller lugnande medicin som gör dig olämplig som förare. Du kan röra dig fritt till fots och med kollektivtrafik eftersom vi uppmuntrar till promenader direkt efter behandlingen.
Om du tar blodförtunnande läkemedel ska du inte sluta ta dessa. Detta ska endast göras i extremt sällsynta fall, och i så fall kommer läkaren att ha informerat dig om detta under konsultationen.
Efter att man behandlat något av de större kärlen med laser, eller delat ytliga åderbråck och knutit åt kärländarna, ska kroppen ta hand om kärlen och bryta ner dem. Det sker med en inflammation som kan liknar en tromboflebit. Inte sällan kan man känna en ömmande smal sträng på platsen av det behandlade kärlet.
Att man efter behandlingen upplever att några kärl blir svullna och ömmande är alltså ingen komplikation utan bara ett förväntat och önskvärt resultat av behandlingen.
Samma process sker när man med 5–10 cm mellanrum delar och knyter ytliga åderbråck. Åderbråcken mellan knutarna återbildas då och under denna process kan man känna en lokal ömhet över kärlet. Redan direkt efter operationen kan man uppleva en klar förbättring av de symtomen, men slutresultaten av operationen ser man tidigast efter 4–6 månader.
Djupa ventromboser, blodpropp i benet, kan förekomma efter behandlingarna, men är mycket ovanliga. De symtomen yttrar sig främst med att vadmuskeln blir hård, svullen, värmeökad, rodnad, och ömmande.
Infektioner i operationssår drabbar statistiskt ca 2,5% av ytliga kirurgiska ingrepp. Vi ser ingen skillnad avseende infektionsriskerna avseende månad på året. Vid kirurgi är det relativt ovanligt med infektioner. Oftast rör det sig då om en ytlig infektion i något av de små snitten där man delat och knutit ett blodkärl. En liten infektion i huden behöver sällan antibiotikabehandling, men blir området större och rodnaden breder ut sig, vill vi att du kontaktar Aleris eller operatören.
Relativt ofta man få en retning av en hudnerv som påverkar ett område från fotledens insida upp längs underbenets insida. Orsaken är att hudnerven ligger i nära anslutning till det behandlade kärlet. Symtomen brukar vara t.ex. domningar, stickningar eller brännande känsla inom ett område som är ca 10 x 5 cm. Symtomen klingar långsamt av men kan vara allt från bara några timmar till upp till två år.
Orsaken till åderbråck är starkt ärftlig. Åderbråck kan komma tillbaka trots att du genomgått en operation. Om de kommer tillbaka, beror det på dina gener och ingen kan med säkerhet förutspå om eller när det kan ske.
Vanligtvis är åderbråcken som kommer tillbaka ”snällare” och orsakar mindre besvär, både avseende symtom och det kosmetiska.
När du varit på konsultation hos oss kommer din kirurg att presentera en personlig behandlingsplan för dig. Planen är noggrant utformad för att tillgodose dina specifika behov och svårighetsgraden av dina åderbråck. När du har bestämt dig för att gå vidare är nästa steg att boka din behandlingstid.
Vanligtvis behöver du inte komma tillbaka på återbesök. Vid t.ex. laserbehandling av någon av benets två huvudstammar lämnar Aleris en garanti på att det behandlade kärlet skall vara stängt.
Reoperationer av tidigare laserbehandlat kärl är så sällsynt att det nästan inte förekommer. Tidiga återfall (inom ett år) av synliga eller symtomgivande åderbråck åtgärdas till kraftigt reducerat pris. Återfall senare än ett år, vanligtvis orsakade av ogynnsamma gener, prissätts enligt standardtaxa.
Aleris erbjuder laserbehandling (EVLA) i Umeå men även endovenös behandling i form av radiovågor (RF) på Hötorget i Stockholm. Det går till på samma sätt, men istället för att fibern man för in i venen värms upp av laser, så värms den upp av radiovågor.