Magkatarr eller gastrit är inflammation i magsäcken. Det kan också vara inflammation i tolvfingertarmen, då kallas det för duodenit. Magkatarr kan vara kronisk eller akut. Vanliga symptom för akut magkatarr är halsbränna, magsmärtor och kräkningar. Kronisk magkatarr kan vara betingad av för stor produktion av saltsyra. Smärtan känns tydligast vid övre delen av magsäcken, och vid tryck i mellangärdet svider det.
Magkatarr är en samlingsbenämning på olika typer av besvär i magens slemhinna. Ofta är det en inflammation eller irritation i magsäcken som ger upphov till smärta, obehag och svårigheter att smälta maten. Magkatarr är inte en specifik sjukdom, utan en effekt av underliggande problem som stress, dåliga matvanor eller långvarig användning av vissa mediciner.
Akut magkatarr uppstår plötsligt och ger kraftiga symtom som smärta, illamående och kräkningar. Tillståndet kan utlösas av stress, överdriven alkoholkonsumtion eller användning av vissa mediciner, som antiinflammatoriska läkemedel (NSAID). Det kan också vara kopplat till infektioner och exempelvis uppstå efter att ha ätit något som irriterar magen.
Kronisk magkatarr innebär långvarig inflammation eller irritation i magsäcken, ofta med lindrigare men ihållande symtom. Det kan vara kopplat till långvarig användning av irriterande mediciner, underliggande infektioner eller autoimmuna sjukdomar.
Det finns flera symtom på magkatarr som kan variera men det är vanligt med sveda eller verk i magens övre del, uppblåsthet, tidig mättnadskänsla, illamående, halsbränna, sura uppstötningar, rapningar och gaser. Symtomen kan förvärras ytterligare av vissa livsmedel, stress och alkohol.
Det finns mycket du kan göra själv för att lindra besvären, men var medveten om att det som hjälper för någon annan nödvändigtvis inte fungerar för dig.
Receptfria läkemedel som antacida eller protonpumpshämmare kan lindra symtomen genom att minska magsyran. De finns att köpa på apotek men bör inte användas under längre perioder. Rådfråga din läkare eller apotekspersonalen vid behov.
Livsmedel som kaffe, alkohol och stark eller fet mat kan irritera magsäcken och skapa obehag. Sura drycker som juice ska helst undvikas och även kaffe om möjligt. Prova att eliminera dessa från din kost för att se om symtomen förbättras.
Att äta få, stora måltider kan öka trycket på magen och till och med förvärra din magkatarr. Försök att äta mindre, men oftare.
Stress kan utlösa magbesvären, så genom avslappningstekniker som meditation, yoga eller regelbunden motion kan du lära dig att hantera stress bättre.
Rökning ökar produktionen av magsyra och kan bidra till att förvärra irritation i magsäcken. Att sluta röka kan innebära en minskning av symtomen.
Att gå ner i vikt kan vara fördelaktigt för personer med refluxproblem, eftersom övervikt kan öka trycket på magen och förvärra symtomen.
Om du har testat receptfri behandling och egenvård utan att symtomen lindras bör du söka vård. Du bör alltid söka vård om du upplever något av följande:
När du söker vård kommer läkaren att göra en bedömning av dina symtom och din livsstil för att identifiera möjliga orsaker. Detta innebär att du kommer få svara på många frågor och även lämna prover på både blod och avföring. Vid kronisk magkatarr är det viktigt att få en diagnos för att hitta orsaken till inflammationen och undvika långvariga komplikationer som magsår.
Läkaren kan ställa frågor som rör dina symtom, kostvanor, vilka eventuella mediciner du äter och andra sjukdomar du har. Du får även svara på frågor om sömn, alkohol, tobak och stress.
För att utesluta andra orsaker kan läkaren beställa blodprover eller avföringsprover. I vissa fall kan du behöva genomgå en gastroskopi, där matstrupen, magsäcken och tolvfingertarmen undersöks inifrån.
Vilken behandling av magkatarr du får beror på orsaken till besvären. Om de orsakas av en infektion kan antibiotika vara nödvändigt, medan det i andra fall hjälper med läkemedel som minskar magsyran, som protonpumpshämmare eller H2-blockerare. Behandling av kronisk magkatarr kombineras vanligen med rekommenderade livsstilsförändringar för att lindra och förebygga symtom.