Ulcerös kolit är en inflammation i slemhinnan i ändtarmen, som även kan inflammera tjocktarmen. Vanliga symtom är blod i avföringen, diarré och att du kan få bråttom att hinna till toaletten. Du kan också få magknip efter att ha ätit. Sjukdomen är kronisk och behöver ofta långvarig behandling.
Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar ändtarmens slemhinna eller tjocktarmen och kan orsaka sårbildning. Sjukdomen går i skov och är en kronisk åkomma, vilket innebär att det inte finns något botemedel. Ibland är det svårt att skilja ulcerös kolit från Crohns sjukdom, som kan drabba hela mag-tarmkanalen.
Det finns flera symtom på ulcerös kolit, som kan vara både milda och svåra. De vanligaste är blod i avföringen, diarré och kraftig smärta i magen. Du kan även få bråttom till toaletten, tappa aptiten, gå ner i vikt, få ledvärk och uppleva en stark känsla av trötthet – särskilt under pågående skov.
Om du misstänker att du har ulcerös kolit ska du genast kontakta vården för en undersökning. Du kan få genomgå flera olika undersökningar under processens gång, bland annat en koloskopi eller en biopsi.
Den vanligaste och mest pålitliga metoden är att göra en koloskopi, där insidan av tarmen undersöks med en liten kamera. Metoden används för att upptäcka inflammation, sårbildning eller andra tecken på tarmsjukdomar.
Under en koloskopi kan läkaren även ta små prover från vävnaden i tarmens slemhinna, så kallade biopsier. En biopsi genomförs främst för att utesluta andra orsaker eller sjukdomar till dina pågående besvär.
Läkaren kan ta blodprov och begära att du lämnar avföringsprover för tester. Genom analys av blodet kan tecken på inflammation eller infektion upptäckas, medan avföringsprovet kan utesluta att andra infektioner orsakar dina symtom.
Ibland kan läkaren rekommendera en datortomografi (CT) eller en röntgen med magnetkamera (MR) för att få en utökad, detaljerad bild av tarmens tillstånd och för att utesluta komplikationer eller andra sjukdomar.
Behandlingen syftar till att dämpa inflammation i ändtarmen, lindra symtom och förebygga skov. Ulcerös kolit kan behandlas med läkemedel eller operation, beroende på hur svåra symtom patienten har.
Antiinflammatoriska eller immundämpande läkemedel är det vanligaste sättet att behandla sjukdomen på. Vilken medicin som är lämplig beror på hur svår inflammationen är och hur patienten har reagerat på tidigare behandling.
När mediciner inte ger önskad effekt kan det bli aktuellt med ett kirurgiskt ingrepp. Operationen innebär att den inflammerade delen av tarmen avlägsnas och i särskilt allvarliga fall kan hela tjocktarmen tas bort. Efter operationen kan symtomen försvinna permanent, men det kan också medföra livslånga förändringar för patienten för hur avföringen hanteras, till exempel som att leva med stomi.
Om inflammation i ändtarmen eller tjocktarmen inte kommer under kontroll i tid, kan allvarliga komplikationer uppstå. Skov kan orsaka uttorkning, kraftiga blödningar eller tarmperforation. En långvarig inflammation kan också öka risken för tjocktarmscancer. Regelbunden uppföljning med vården är viktigt för att förebygga obehagliga komplikationer som förvärrar ulcerös kolit.
Många med ulcerös kolit kan leva ett bra liv, även om det innebär anpassningar både efter sjukdom och behandling. Testa dig fram kring vilken kost och fysisk aktivitet som passar dig, och lär dig om sjukdomen för att bättre förstå din situation. Berätta även för din omgivning om ditt tillstånd för att få stöd och för gärna dagbok över symtom och kostvanor.
Det är vanligt att patienter med ulcerös kolit upplever stress, oro, ångest eller depression. Sjukdomen har stor påverkan på vardagslivet och att ta hand om din psykiska hälsa är lika viktigt som behandlingen av dina fysiska symtom. Att söka professionell hjälp hos en psykolog eller kurator kan göra stor skillnad.
Många patienter upplever att ökad kunskap hjälper dem att kontrollera sjukdomen. Genom att läsa på om symtom och behandlingar av ulcerös kolit kan du hjälpa dig själv att hantera situationen bättre. Du kan till exempel förstå vad som utlöser skov hos dig, och försöka förebygga dem.
Testa olika livsmedel för att se hur de påverkar dina symtom och skapa hållbara kostvanor därefter. Vissa patienter behöver undvika fet och kryddstark mat, medan andra regerar negativt på laktos eller gluten. Du kan även ta hjälp av en dietist för rådgivning kring kosten.
Stress har visat sig kunna både utlösa och förvärra skov, varför det är nödvändigt att hitta sätt att hantera den på. Yoga eller andra avkopplingsövningar kan hjälpa dig att minska stressen i vardagen. Även fysisk aktivitet har en positiv effekt, både på den psykiska och fysiska hälsan. Regelbunden motion kan minska inflammationen i ändtarmen och förbättra din livskvalitet.
Att föra dagbok över dina symtom, matvanor och stressnivåer hjälper dig att bättre förstå vad som utlöser skov och hur andra faktorer kan påverka sjukdomen. Anteckningar är också en värdefull resurs att ha till hands vid kontakt med vården eller din läkare.
Många patienter tycker det är svårt att tala öppet om sin sjukdom med familj, vänner eller kollegor. Att ha en social omgivning som är medveten om ditt tillstånd kan dock ge dig både stöd och förståelse, och göra att det känns lättare att hantera diagnosen ulcerös kolit.