Aleris Psykiatri och Psykologi

Ångest

Det är en naturlig reaktion på stress eller hot, men när den blir överväldigande, återkommande eller svår att kontrollera kan den påverka vardagen negativt. Tecken på ångest kan yttra sig på olika sätt, från oro och rastlöshet till panikattacker. Det finns effektiva behandlingsmetoder som minskar symptomen, och med rätt stöd upplever de flesta en betydande förbättring.

Vad är ångest?

Ångest är en intensiv känsla av oro, rädsla eller obehag som kan uppstå vid en verklig eller upplevd fara. Det är en naturlig del av kroppens försvarssystem som hjälper oss att reagera snabbt i hotfulla situationer. Ångest kan vara tillfällig, men också utvecklas till ett långvarigt problem som kräver behandling. Det finns många olika typer av ångest, som du kan läsa mer om här nedanför.

Olika typer

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

Vid generaliserat ångestsyndrom upplever personen en konstant oro för olika aspekter av livet, såsom arbete, hälsa eller relationer. Ångesten är ofta svår att kontrollera och kan leda till spänningar, trötthet och sömnproblem.

Panikångest

Innebär plötsliga och intensiva ångestattacker, där kroppen reagerar med hjärtklappning, yrsel, andnöd och en stark känsla av att något hemskt ska hända. Panikattacker kan uppstå oväntat och leda till en rädsla för nya attacker.

Tvångssyndrom (OCD)

OCD kännetecknas av återkommande tvångstankar och tvångshandlingar, som kan vara påträngande och obehagliga, medan tvångshandlingarna utförs för att minska ångesten. Exempel är överdrivet tvättande, kontrollbeteenden eller att räkna föremål.

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

PTSD uppstår efter en traumatisk händelse och leder till återkommande minnesbilder, mardrömmar och stark ångest vid påminnelser om händelsen. Personen undviker situationer som kan trigga minnena och upplever en ökad känsla av vaksamhet.

Social ångest

Social ångest innebär en stark rädsla för att bli granskad, dömd eller förlöjligad i sociala situationer. Det kan leda till undvikande av sociala sammanhang och påverkar ofta arbetsliv, relationer och fritidsaktiviteter.

Fobier

En fobi är en överdriven och irrationell rädsla för specifika situationer eller objekt, som kan orsaka kraftfull ångest och få personen att undvika det som utlöser rädslan.

Symptom

Tecken på ångest kan variera från mild oro till intensiva fysiska och psykiska reaktioner.

Psykiska: Överdriven oro, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, katastroftankar.
Fysiska: Hjärtklappning, svettningar, yrsel, andnöd, magbesvär, spända muskler.
Beteendemässiga: Undvikande av vissa platser, situationer eller sociala sammanhang.

Ångestattacker

En ångestattack är en plötslig och intensiv känsla av rädsla eller panik som kan uppstå utan tydlig anledning. Under en attack kan kroppen reagera med hjärtklappning, andnöd, svettningar, yrsel och en känsla av att tappa kontrollen. Många upplever även en överväldigande känsla av fara, trots att ingen verklig hotbild finns. Attackerna varar oftast i några minuter men kan kännas längre och vara mycket påfrestande.

Orsak

Risken för att utveckla ångest påverkas av både genetiska och miljömässiga faktorer.

Ärftlighet kan påverka och sjukdomen är ibland genetiskt betingad.
Låga nivåer av serotonin och GABA kan påverka ångestregleringen.
Trauma och stress från tidigare negativa erfarenheter, överbelastning eller plötsliga förändringar i livet.
Personer med hög känslighet eller en tendens att övertänka kan vara mer benägna att utveckla ångest.

Utredning

Utredningen görs av en läkare eller terapeut genom samtal om symptom, livssituation och eventuella bakomliggande faktorer. De ställer frågor om hur ångesten påverkar vardagen och kan använda skattningsskalor för att bedöma dess svårighetsgrad. Blodprover och andra tester kan göras för att utesluta fysiska orsaker till dina symptom, såsom sköldkörtelrubbningar eller näringsbrist.

Behandling

Behandlingen anpassas efter dina symptom, behov och livssituation. Den kan omfatta samtalsstöd, psykoterapi, läkemedel eller en kombination av dessa. För många kan även livsstilsförändringar spela en viktig roll i att hantera och minska besvär med ångest.

Stödsamtal

Samtal med en terapeut eller psykolog är ett första steg för att få stöd, förståelse och vägledning. Du får möjlighet att uttrycka dina känslor och tankar i en trygg miljö samt hjälp med att identifiera vad som utlöser din ångest och hitta strategier för att hantera den.

Terapi

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en vanlig metod för att behandla ångest och fokuserar på att förändra negativa tankemönster och beteenden. En del av behandlingen innebär att du gradvis får öva på att möta de situationer eller tankar som väcker ångest. Genom att upprepa dessa övningar kan hjärnan lära sig att reaktionerna inte är farliga, vilket leder till minskad ångest över tid.

Läkemedel

Vid svår ångest kan läkemedel som SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) eller SNRI (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare) vara ett alternativ för att reglera signalsubstanser i hjärnan. Betablockerare kan användas vid exempelvis prestationsångest för att minska fysiska symtom som hjärtklappning och darrningar, medan bensodiazepiner endast används i undantagsfall, till exempel vid panikattacker.

Detta kan du göra själv

Regelbunden motion

Fysisk aktivitet frigör endorfiner och serotonin, som bidrar till en känsla av välbefinnande, samtidigt som nivåerna av stresshormonet kortisol minskas, vilket hjälper till att dämpa ångest. Motion kan även förbättra sömnen och ge en känsla av struktur i vardagen.

Struktur i vardagen

Genom att införa regelbundna rutiner för din sömn, kost och återhämtning kan ångesten påverkas positivt. Stig upp och gå och lägg dig vid samma tid varje dag, ät en balanserad kost med jämna mellanrum och planera dina dagar.

Undvik koffein och alkohol

Nikotin och alkohol kan störa sömnen och förvärra ditt tillstånd. Koffeinet i kaffe, te och energidrycker kan öka hjärtfrekvensen och göra det svårare att hantera din ångest, och bör därför undvikas.

Till dig som är närstående

Att vara nära någon med ångest kan i sig vara betungande, men genom att visa ditt stöd och lyssna kan du bli en trygg punkt i personens vardag.

Visa förståelse och lyssna – försök att inte döma eller avfärda personens känslor.
Uppmuntra till professionell hjälp – terapi och behandling kan göra stor skillnad.
Stötta i vardagen – erbjud praktisk hjälp och försök vara en trygg punkt.
Undvik att förstärka undvikandebeteenden.

Vanliga frågor

Hur känns ångest?

Det kan kännas som en intensiv oro, hjärtklappning, andnöd eller en känsla av overklighet. Du kan till exempel uppleva att du känner hjärtslagen i hela kroppen eller bli illamående. Andra vanliga tecken på ångest är rastlöshet, koncentrationssvårigheter och att undvika sociala sammanhang.

Hur lugnar man ner sig när man har ångest?

Testa att fokusera på något annat, till exempel ta en promenad eller en dusch. Du kan även göra en avslappningsövning eller andas lugnt. Nedan andningsövning lugnar nervsystemet och hjälper dig minska ångest i stunden:

Andas långsamt in genom näsan i 4 sekunder
Håll andan i 4 sekunder
Andas sedan långsamt ut genom munnen i 6 sekunder