Aleris Psykiatri och Psykologi

Depression

Depression kan orsaka ihållande nedstämdhet, energilöshet och förlorad livsglädje, vilket gör det svårt att klara av vardagen. Det finns effektiva behandlingsmetoder som hjälper och ju tidigare du får stöd, desto bättre är möjligheten till återhämtning.

Vad är depression?

Det är en psykisk sjukdom som ofta är utdragen, med svåra symptom. Depression kan variera i svårighetsgrad och ha olika orsaker, men kännetecknas av långvarig känslomässig smärta och nedsatt funktionsförmåga. Sjukdomen påverkar ofta flera aspekter av livet, som arbete, relationer och fysiskt välmående.

Olika typer

Egentlig depression

Den vanligaste typen av depression, där symtomen är ihållande och påverkar vardagen kraftigt. Du känner sig nedstämd större delen av dagen, tappar intresse för saker och upplever ofta förändringar i sömn- och aptitmönster.

Återkommande

Vissa personer drabbas av flera depressiva episoder under livet. Mellan perioderna kan måendet vara bättre, men sjukdomen tenderar att återkomma. Behandling och förebyggande insatser hjälper till att minska risken för återfall.

Årstidsbunden

Kallas även säsongsbunden depression (SAD) och inträffar vanligtvis under höst och vinter när dagsljuset minskar. Vanliga symptom är trötthet, nedstämdhet och ökat sömnbehov.

Utmattningsdepression

Uppstår ofta som följd av långvarig stress utan tillräcklig återhämtning. Symptomen omfattar både psykisk och fysisk utmattning, minnes- och koncentrationssvårigheter samt känslomässig instabilitet.

Förlossningsdepression

Drabbar vissa nyblivna föräldrar, vanligtvis inom de första månaderna efter förlossningen. Symptom som nedstämdhet, ångest, känslor av otillräcklighet och svårigheter att knyta an till barnet är vanliga.

Dystymi

En långvarig men mildare form av sjukdomen, som kan pågå i flera år. Symptomen är ofta mindre intensiva än vid egentlig depression, men kan fortfarande påverka livskvaliteten avsevärt.

Bipolär sjukdom

Vid bipolär sjukdom varvas depressiva episoder med perioder av förhöjt stämningsläge (mani eller hypomani). Behandlingen kräver ofta stämningsstabiliserande läkemedel.

Symptom

Depression yttrar sig på olika sätt, men om du upplever något av besvären nedan i mer än två veckor kan det vara ett tecken på depression.

• Nedstämdhet
• Trötthet, minskad energi och orkeslöshet
• Känner inget intresse, glädje eller lust
• Vardagen känns meningslös och jobbig
• Låg självkänsla
• Ångest, oro, irritation eller ilska
• Koncentrationssvårigheter
• Kroppsliga symptom och besvär
• Självmordstankar

Låg självkänsla

Det är vanligt med skuldkänslor och att självkänslan påverkas vid en depression. Du kan anklaga dig själv för saker som inte går bra och tänka att du är värdelös. Detta kan göra det svårare att söka vård, eftersom du tänker att allt är ditt eget fel.

Nedstämdhet och hopplöshet

Du känner dig ofta djupt nedstämd och har svårt att hitta glädje i saker som tidigare var meningsfulla. En känsla av hopplöshet kan göra att framtiden känns mörk och svår att hantera.

Ingen ork

Vissa upplever extrem trötthet och energibrist, även efter en hel natts sömn. Vardagliga uppgifter som att slänga soporna eller duscha kan kännas överväldigande, och lusten att göra saker minskar kraftigt, även sådant som tidigare gav upphov till glädje.

Kroppsliga besvär

Depression kan kännas i kroppen och orsaka följande fysiska besvär:

• Huvudvärk
• Ont i magen
• Smärta i axlar, nacke och rygg
• Förlorad aptit, eller äter alldeles för mycket
• Minskad sexlust
• Sömnsvårigheter

Självmordstankar

Ibland kan depression leda till att du känner dig som en börda för andra och att det vore bättre om du inte fanns. Om du har självmordstankar finns det stöd att få genom att söka vård på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning. Har du allvarliga tankar på att ta ditt liv ska du genast ringa 112.

Orsak

Depression orsakas av en kombination av biologiska, psykologiska och sociala faktorer, som vilken sårbarhet du har för att få sjukdomen.

• Ärftlighet, då sårbarheten för depression finns i dina gener
• Stress, förlust eller trauma
• Besvär relaterade till ekonomi eller arbetslöshet
• Fysiska sjukdomar eller läkemedel kan bidra till depressiva symptom

Utredning

Vid en utredning kartläggs dina symptom, hur länge du haft dem och hur de påverkar din vardag. Det finns inte några prover som kan fastställa diagnosen, men om läkemedelsbehandling övervägs behövs ofta en läkarbedömning.

Frågor om hur du mår

En läkare eller psykolog kan använda strukturerade intervjuer eller formulär för att bedöma ditt tillstånd, där du får svara på frågor kring:

• Hur ofta du känner dig nedstämd
• Hur du sover
• Dina kostvanor och om du har aptit
• Alkoholvanor
• Tankar kring liv och död

Provtagning

I vissa fall kan blodprover och urinprover tas för att utesluta andra orsaker till symptomen, såsom sköldkörtelrubbningar, blodbrist eller brist på vissa vitaminer.

Behandling

Depression kan behandlas på flera olika sätt, genom att anpassas efter individens behov och symptomens svårighetsgrad. I första hand rekommenderas livsstilsförändringar, sedan psykoterapi och i sista hand läkemedel.

Stöd och råd för att skapa goda vanor

Som ett första steg kartläggs dina levnadsvanor och du får möjlighet att reflektera över om du behöver stöd från vårdpersonal för att genomföra livsstilsförändringar. Nedan råd kan hjälpa dig att må bättre, både psykiskt och fysiskt:

• Rör på dig genom daglig motion och frisk luft
• Få tillräckligt med sömn
• Ät regelbundna måltider
• Undvik alkohol, nikotin och droger
• Sänk kraven på dig själv
• Sök hjälp hos närstående eller andra

Psykoterapi

Samtalsterapi, särskilt kognitiv beteendeterapi (KBT), är en vanlig behandling vid depression. Metoden hjälper dig att identifiera negativa tankemönster och utveckla strategier för att göra nödvändiga förändringar i dina vanor. Du kan även få stöd via KBT online. Andra terapiformer är interpersonell terapi (IPT) som fokuserar på sociala sammanhang och relationer eller psykodynamisk terapi, som bearbetar djupare, omedvetna känslor som kan ligga till grund för depressionen.

Läkemedel

De vanligaste antidepressiva läkemedlen som används är SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare) och SNRI (serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmare), som påverkar hjärnans signalsubstanser och bidrar till att stabilisera humöret. För individer med återkommande eller djup depression kan MAO-hämmare eller tricykliska antidepressiva (TCA) övervägas.

Elbehandling (ECT)

Elektrokonvulsiv terapi (ECT) används vid svår depression, särskilt om andra behandlingar inte har hjälpt eller om personen har livshotande symtom, såsom självmordstankar eller psykotiska inslag. Behandlingen innebär att en kontrollerad elektrisk stimulering av hjärnan utlöser ett kortvarigt krampanfall, vilket kan ha en snabb och kraftfull antidepressiv effekt. ECT utförs under narkos och har visat sig mycket effektiv, särskilt vid djup depression eller bipolär sjukdom.

Till dig som är närstående

Att vara närstående till någon med depression kan vara utmanande. Här är några råd:

• Lyssna och visa förståelse utan att döma.
• Uppmuntra personen att söka hjälp.
• Stötta i vardagen, men ta också hand om dig själv.
• Ha tålamod – återhämtning tar tid.

Vanliga frågor

Hur vet jag om jag är deprimerad?

Om du känner dig nedstämd, trött och orkeslös under en längre period och det påverkar din vardag kan det vara tecken på depression.

Hur känns depression i kroppen?

Depression kan ge kroppsliga besvär såsom huvudvärk, magproblem och muskelvärk. Du kan även uppleva psykiska symptom som gör att du känner dig tung i kroppen, som trötthet, minskad energi, ångest och minskad lust.

Hur länge kan man vara deprimerad?

Det varierar. En obehandlad depression kan pågå i månader eller år, medan rätt behandling kan förkorta sjukdomsförloppet avsevärt. Vi på Aleris hjälper dig med behandling och råd på vägen tillbaka till en fungerande vardag.

Hur beter sig en person som är deprimerad?

Personen kan dra sig undan, verka nedstämd och ha svårt att engagera sig i vardagen. Ibland visar sig depression genom irritation snarare än sorg.